hiddenworld

På spåret levererar ännu en gång och Johan Wester glänser. Fan vad jag älskar detta program som får mig sittandes i soffan fredag efter fredag. Vet att de flesta jämnåriga förkastar detta och tycker det är gammel-tv, det tycker jag är struntprat. Subtil humor i sin bästa form! Må Oldsberg och Hellberg leva och leverera i många år framöver.

Annars så är jag tillbaka i rutinerna igen, skolan rullar på, om än i en makligare takt. Har inte fått några läxor eller prov att plugga på så har tid över. Läste ut Älskade Poona idag, en liten snabbläst kriminalroman från Norge som var svår att släppa ur handen. Tyckte den var bra skriven, dock så saknade jag ett ordentligt slut och författaren lämnade retsamt många lösa trådar. Något jag mest blev irriterad över, kunde ju varit snäll och besparat mig en massa funderingar och fantasier när jag åter ställer in boken i bokhyllan.. Nej nu väntar en fredagskväll att fördriva på något sätt, kanske ska man ge sig på ännu en pocket, nu när de flesta har lämnat staden så att säga. Den som lever får se.

Årets första pass på gymmet och det var precis lika deprimerande och hemskt som jag hade föreställt mig det. Trötthet och svaghet och tvingad att se sig själv ställa ner vikterna. Inte första gången det händer att man kommer tillbaka efter en svacka och det är såhär men fan att det ska vara lika tungt varje gång. Men nu är det ju nytt år och då ska man väl få slita lite. Kommer ju komma tillbaka efter ett antal pass, men fan att det ska vara så länge sen man var där. Jaja, soundtrack till tillvaron just nu blir GN'R Better, tur att det finns musik.

Är inne i en pocket period nu, mycket läsande blir det då det bara är skit på tvn. Funkar ju bra då man har sitt lilla berg av böcker från julen. Antagligen så bryr den som läser detta inte ett skit om böcker, har mina aningar i alla fall men om det ska vara någon info så läste jag ut Förorternas Budda igår och började på Älskade Poona idag. Böcker är intressant, bildning är rikedom.

Har kommit till insikt att efter att rustat rummet och möblerat om så har skrivbordet helt klart hamnat på fel plats. Eller helt rätt plats, problemet ligger i att jag placerat skrivbordet mot ett av fönstrena och det innebär att jag nu inte längre sitter och stirrar in i en gammal tapet. Min vy från ovan är helt enkelt lite för bra. Nu är det dock mörkt ute men annars så.

Nu lyckades jag ju radera det jag hade skrivit och blir mest bara trött på att det inte sparades, men har i alla fall lyckats skriva min engelska projektrapport idag så känner verkligen inte för att sätta fler ord på pappret. Orden tar liksom slut när man skrivit för länge..

Idag gjorde jag något jag inte gjort på några dagar, nämligen gick utanför dörren. Jag har vart lite skeptisk till att sätta näsan utanför de solida väggarna som håller värmen på plats inuti huset men väl ute så var det riktigt trevligt. Snörade på skridskorna och lekte lite på ån med en puck och klubba, något jag inte gjort på flera månader och gud va roligt det är. Vackert var det också i det vita landskapet se solen gå ner över de frusta trädtopparna och blänka i den mörka isen. Tråkigt nog så påmindes jag ganska snabbt om hur risig min kondition är då man efter fem minuter fick stanna och hämta andan. Dock riktigt skönt att känna att tekniken i fötter och kropp sitter i och att man bara tappat en del av sin klubbteknik, vilken kan nämnas aldrig vart superbra. Nu när man förstått hur det står till så blir det till att ta krafttag mot konditionen, blir till att löpa mer och nu när jag får lugnare schema i skolan så har jag ju heller inga bra ursäkter för att inte träna.

Dock så är det lite i kallaste laget att vara ute och åka skridskor och då är det skönt att komma in i värmen igen. Pappa eldar på i båda brasorna i äkta kaminmannen stil och kontrasten är stor då man går från förfrysta tår till att svettas i fåtöljen i tv rummet. Något som slog mig ute på isen var att det skulle vara skoj att samla ihop ett gäng och lira lite på lek nere vid ån och grilla lite korv eller något. Synd att de flesta kompisarna är så fientligt inställda till skridskor..

Söndag? Jo, men det tror jag att det är idag. Har börjat tappa bort min känsla för tid då jag mest bara tar det lugnt och sitter framför datorn eller tvn. Inte superaktivt just nu. Har sagt till mig själv att det kommer ordna upp sig när skolan börjar igen, då måste jag ju ta mig i kragen och det kommer bli bättre. Som det mesta skjuts det lite på framtiden. Känns lite tomt för tillfället då jag har kollat klart på alla The Office US avsnitten som finns, tror jag tog det lite för långt då det finns fem säsonger och jag kollade slut på dem på cirka en vecka.. Men det är en av mina laster, jag är sjukt svag för serier. Man fastnar så lätt och känner någon sorts gemenskap med människorna i serien och vill veta vad som händer sen.

Igår och idag har mest ägnats åt film. Såg Pineapple Express igår och Burn After Reading idag. Riktiga kalkonfilmer som verkligen mest gjorde mig tröttare och ingen var speciellt rolig. Kanske är mitt smått depressiva sinnestillstånd inte till filmernas fördel, men inte några filmer jag kan rekommendera.

Så Donkey Kong fanns inte där jag trodde. Han hade väl kilat ut i jungeln och sitter och käkar bananer nånstans, tråkigt eftersom jag var sugen på att spela.. Men hittade i alla fall Mario så lite nostalgi är det i alla fall. Glömt bort hur tidskrävande det är och hur mycket tålamod man måste haft när man var liten och för att göra det hela ännu mer fantastiskt så klarade man spelen fast de var på engelska. Det finns ju hur mycket hjälp som helst att få när man faktiskt förstår vad uppdragen går ut på. Något jag kan ta hjälp av nu medans man som liten bara fick chansa och springa runt och leta stjärnor. Märkte i alla fall att jag tappat mycket av mitt tålamod då det inte alls uppskattas att behöva springa upp för den slingriga banan som leder upp för berget och sedan ramla ner när man ska göra sitt dubbelhopp över det stora hålet för att komma till bossen, för sjunde gången i rad.. Men fy för den som ger sig! Bara att klättra upp igen och springa vidare, igen..

Läste lite och såg att jag hade förutsett att mitt jullov skulle innehålla skidåkning, massor med mat och en hel del träning. Det blev ju inte så, planerna krackelerade grovt och måste säga att ingen av dem åtföljdes. Inga skidor, ingen träning och inte frosseri. Men jag är inte ledsen för det, man kan ju inte följa alla mål man sätter här i livet, om man nu ska kalla det för mål.. I skrivande stund så vräker snön ner med en rasande fart och landskapet utanför mitt fönster är inte det minsta likt det jag satt och betraktade för 24 timmar sedan. Om jag förut beklagat mig och skämtat över att jag får ta och gräva upp bilen så är det mer sanning i det påståendet nu, men jag har inte planerat att åka någonstans så det är ingen fara på taket.

Nu tänkte jag ta och leta reda på vårt gamla Nintendo och lira lite Donkey Kong. Är år och dar sedan jag spelade det men har för mig att det var skoj. Nostalgi om inte annat.

Jag är tillbaka från min påhittade resa, jag har beskådat the dark side of the moon och det var väl lagom spännande. Funderade på att avlägga visit till Mars, men efter beräkningar skulle min inventerade kost inte räcka. Men skämt å sido så läste jag om att ryssarna ska göra en test-resa till Mars. De ska plocka ihop ett gäng frivilliga och låsa in dem i en simulator, en metallåda i centrala Moskva, som ska funka som rymdraket, och sedan låta dem sitta där i 17 månader (vilket är den beräknade restiden till och från Mars). Detta ska göras för att testa hur människornas psyke påverkas av en sådan utdragen rymdexpedition. Jag sätter mina pengar på att de kommer supa sig fulla och sedan få för sig att puckla på varrandra, om jag har rätt får väl tidningarna utvisa i sinom tid. Om det är värt att lägga en miljard på att sätta några människor i en metallåda och sen studera dem i sann Big Brother anda kan ju disskuteras, själv så tycker jag att det klart är värt det! Sänd det på nationell tv så kan projektet gå med vinst, det är min syn på det hela. För att runda av så vill jag bara säga att de är grymt seriösa och jag gillade svaret reportern fick när han frågade vad de skulle göra om någon blev svårt sjuk. Högsta hönset svarade då att det fanns medicin och kunskap inuti rymdkapseln, de får inte komma ut!

När jag sitter här och skriver så känns det som att det går lite lättare, jag tror jag funnit lite inspiration. Det är nytt år vilket i princip inte betyder någonting, eller allt för den som vill tänka så. 2009 kommer inte innebära någon ny design (kunskapen och orken saknas helt), banbrytande texter eller nyårslöften. 2009 tas som det kommer och jag längtar redan efter att få uppleva det nya året och de förändringar som kommer att ske.