hiddenworld

Länge sen jag skrev något.. Har hänt overkligt mycket på kort tid nu. Känns ganska omvälvande när man vant sig vid att livet var ganska monotomt.. Senast jag skrev så hade jag gjort upp en vag plan om att jobba och sedan plugga. Skrev även att jag var lite nervös över att flytta in i en egen lägenhet och att orosmomentet låg i att jag skulle känna mig ensam.

Har nu läst alla mina inlägg och kommit fram till att de tjänar ett syfte. Att minnas. Även om sanningen är att jag då i skrivande stund ville skriva för att folk skulle läsa, att vara populär och kanske lite skapande så ligger glädjen i att själv återblicka.

Ska vi lite snällt rannsaka vad som har hänt sedan sista gången jag skrev så kommer jag fram till att jag både lärt känna mig själv och ändå inte. Jag står fortfarande på en mental plats i livet då jag inte vet vad som kommer att ske och jag kommer antagligen aldrig att veta min plats. Det jag nu bestämt är att jag ska arbeta på Seco Tools fram till nästa år. Alltså år 2011 börjar jag plugga, i skrivande stund är valet Civ.Ingenjör i Maskinteknik på Chalmers eventuellt i Linköping.

Vad har då hänt. Jag har spenderat en sommar i Skåne hos Magnus och Felicia vilket är en tid av både lycka och saknad. Lyckan är att få spendera så mycket tid med den människa man tycker bäst om, saknaden var sina vänner hemma i Arboga. Jag jobbade som vikarie i Arbogas skolor och kom till insikten att jag verkligen älskar barn, det finns inga ärligare människor och deras lycka och kärlek är så genuin. Jag har nu som sagt fått jobb på Seco Tools där jag trivs relativt bra. Människorna jag jobbar med gör att dagarna flyter på samt att det känns givande att ha ett arbete där min kompetens är relevant för arbetet och jag själv kan bidra lite smått ibland.

Jag har köpt en lägenhet och ska snart flytta hemifrån. Jag är inte speciellt nervös över själva arbetet med att bo i en lägenhet, jag är mer nervös över att jag kommer känna mig ensam och instängd ifall jag inte tar mig ut och ingen kommer till mig. Livet är just nu ett mellanting eftersom magen spökar. Vilket den gjort ända sedan jag började skriva. Det är ett helvette ibland och vid vissa tillfällen har himlen vart snudd på förödande svart, jag är glad att jag tagit mig igenom dessa perioder och hoppas på att det inte blir fler.

Denna gången kommer jag annonsera att jag skriver, nu är det bara till för mig och du eventuell gäst som snubblat in här av misstag. Blir att analysera mig själv lite teraputiskt senare kanske.

På spåret levererar ännu en gång och Johan Wester glänser. Fan vad jag älskar detta program som får mig sittandes i soffan fredag efter fredag. Vet att de flesta jämnåriga förkastar detta och tycker det är gammel-tv, det tycker jag är struntprat. Subtil humor i sin bästa form! Må Oldsberg och Hellberg leva och leverera i många år framöver.

Annars så är jag tillbaka i rutinerna igen, skolan rullar på, om än i en makligare takt. Har inte fått några läxor eller prov att plugga på så har tid över. Läste ut Älskade Poona idag, en liten snabbläst kriminalroman från Norge som var svår att släppa ur handen. Tyckte den var bra skriven, dock så saknade jag ett ordentligt slut och författaren lämnade retsamt många lösa trådar. Något jag mest blev irriterad över, kunde ju varit snäll och besparat mig en massa funderingar och fantasier när jag åter ställer in boken i bokhyllan.. Nej nu väntar en fredagskväll att fördriva på något sätt, kanske ska man ge sig på ännu en pocket, nu när de flesta har lämnat staden så att säga. Den som lever får se.

Årets första pass på gymmet och det var precis lika deprimerande och hemskt som jag hade föreställt mig det. Trötthet och svaghet och tvingad att se sig själv ställa ner vikterna. Inte första gången det händer att man kommer tillbaka efter en svacka och det är såhär men fan att det ska vara lika tungt varje gång. Men nu är det ju nytt år och då ska man väl få slita lite. Kommer ju komma tillbaka efter ett antal pass, men fan att det ska vara så länge sen man var där. Jaja, soundtrack till tillvaron just nu blir GN'R Better, tur att det finns musik.

Är inne i en pocket period nu, mycket läsande blir det då det bara är skit på tvn. Funkar ju bra då man har sitt lilla berg av böcker från julen. Antagligen så bryr den som läser detta inte ett skit om böcker, har mina aningar i alla fall men om det ska vara någon info så läste jag ut Förorternas Budda igår och började på Älskade Poona idag. Böcker är intressant, bildning är rikedom.

Har kommit till insikt att efter att rustat rummet och möblerat om så har skrivbordet helt klart hamnat på fel plats. Eller helt rätt plats, problemet ligger i att jag placerat skrivbordet mot ett av fönstrena och det innebär att jag nu inte längre sitter och stirrar in i en gammal tapet. Min vy från ovan är helt enkelt lite för bra. Nu är det dock mörkt ute men annars så.

Nu lyckades jag ju radera det jag hade skrivit och blir mest bara trött på att det inte sparades, men har i alla fall lyckats skriva min engelska projektrapport idag så känner verkligen inte för att sätta fler ord på pappret. Orden tar liksom slut när man skrivit för länge..

Idag gjorde jag något jag inte gjort på några dagar, nämligen gick utanför dörren. Jag har vart lite skeptisk till att sätta näsan utanför de solida väggarna som håller värmen på plats inuti huset men väl ute så var det riktigt trevligt. Snörade på skridskorna och lekte lite på ån med en puck och klubba, något jag inte gjort på flera månader och gud va roligt det är. Vackert var det också i det vita landskapet se solen gå ner över de frusta trädtopparna och blänka i den mörka isen. Tråkigt nog så påmindes jag ganska snabbt om hur risig min kondition är då man efter fem minuter fick stanna och hämta andan. Dock riktigt skönt att känna att tekniken i fötter och kropp sitter i och att man bara tappat en del av sin klubbteknik, vilken kan nämnas aldrig vart superbra. Nu när man förstått hur det står till så blir det till att ta krafttag mot konditionen, blir till att löpa mer och nu när jag får lugnare schema i skolan så har jag ju heller inga bra ursäkter för att inte träna.

Dock så är det lite i kallaste laget att vara ute och åka skridskor och då är det skönt att komma in i värmen igen. Pappa eldar på i båda brasorna i äkta kaminmannen stil och kontrasten är stor då man går från förfrysta tår till att svettas i fåtöljen i tv rummet. Något som slog mig ute på isen var att det skulle vara skoj att samla ihop ett gäng och lira lite på lek nere vid ån och grilla lite korv eller något. Synd att de flesta kompisarna är så fientligt inställda till skridskor..

Söndag? Jo, men det tror jag att det är idag. Har börjat tappa bort min känsla för tid då jag mest bara tar det lugnt och sitter framför datorn eller tvn. Inte superaktivt just nu. Har sagt till mig själv att det kommer ordna upp sig när skolan börjar igen, då måste jag ju ta mig i kragen och det kommer bli bättre. Som det mesta skjuts det lite på framtiden. Känns lite tomt för tillfället då jag har kollat klart på alla The Office US avsnitten som finns, tror jag tog det lite för långt då det finns fem säsonger och jag kollade slut på dem på cirka en vecka.. Men det är en av mina laster, jag är sjukt svag för serier. Man fastnar så lätt och känner någon sorts gemenskap med människorna i serien och vill veta vad som händer sen.

Igår och idag har mest ägnats åt film. Såg Pineapple Express igår och Burn After Reading idag. Riktiga kalkonfilmer som verkligen mest gjorde mig tröttare och ingen var speciellt rolig. Kanske är mitt smått depressiva sinnestillstånd inte till filmernas fördel, men inte några filmer jag kan rekommendera.

Så Donkey Kong fanns inte där jag trodde. Han hade väl kilat ut i jungeln och sitter och käkar bananer nånstans, tråkigt eftersom jag var sugen på att spela.. Men hittade i alla fall Mario så lite nostalgi är det i alla fall. Glömt bort hur tidskrävande det är och hur mycket tålamod man måste haft när man var liten och för att göra det hela ännu mer fantastiskt så klarade man spelen fast de var på engelska. Det finns ju hur mycket hjälp som helst att få när man faktiskt förstår vad uppdragen går ut på. Något jag kan ta hjälp av nu medans man som liten bara fick chansa och springa runt och leta stjärnor. Märkte i alla fall att jag tappat mycket av mitt tålamod då det inte alls uppskattas att behöva springa upp för den slingriga banan som leder upp för berget och sedan ramla ner när man ska göra sitt dubbelhopp över det stora hålet för att komma till bossen, för sjunde gången i rad.. Men fy för den som ger sig! Bara att klättra upp igen och springa vidare, igen..

Läste lite och såg att jag hade förutsett att mitt jullov skulle innehålla skidåkning, massor med mat och en hel del träning. Det blev ju inte så, planerna krackelerade grovt och måste säga att ingen av dem åtföljdes. Inga skidor, ingen träning och inte frosseri. Men jag är inte ledsen för det, man kan ju inte följa alla mål man sätter här i livet, om man nu ska kalla det för mål.. I skrivande stund så vräker snön ner med en rasande fart och landskapet utanför mitt fönster är inte det minsta likt det jag satt och betraktade för 24 timmar sedan. Om jag förut beklagat mig och skämtat över att jag får ta och gräva upp bilen så är det mer sanning i det påståendet nu, men jag har inte planerat att åka någonstans så det är ingen fara på taket.

Nu tänkte jag ta och leta reda på vårt gamla Nintendo och lira lite Donkey Kong. Är år och dar sedan jag spelade det men har för mig att det var skoj. Nostalgi om inte annat.

Jag är tillbaka från min påhittade resa, jag har beskådat the dark side of the moon och det var väl lagom spännande. Funderade på att avlägga visit till Mars, men efter beräkningar skulle min inventerade kost inte räcka. Men skämt å sido så läste jag om att ryssarna ska göra en test-resa till Mars. De ska plocka ihop ett gäng frivilliga och låsa in dem i en simulator, en metallåda i centrala Moskva, som ska funka som rymdraket, och sedan låta dem sitta där i 17 månader (vilket är den beräknade restiden till och från Mars). Detta ska göras för att testa hur människornas psyke påverkas av en sådan utdragen rymdexpedition. Jag sätter mina pengar på att de kommer supa sig fulla och sedan få för sig att puckla på varrandra, om jag har rätt får väl tidningarna utvisa i sinom tid. Om det är värt att lägga en miljard på att sätta några människor i en metallåda och sen studera dem i sann Big Brother anda kan ju disskuteras, själv så tycker jag att det klart är värt det! Sänd det på nationell tv så kan projektet gå med vinst, det är min syn på det hela. För att runda av så vill jag bara säga att de är grymt seriösa och jag gillade svaret reportern fick när han frågade vad de skulle göra om någon blev svårt sjuk. Högsta hönset svarade då att det fanns medicin och kunskap inuti rymdkapseln, de får inte komma ut!

När jag sitter här och skriver så känns det som att det går lite lättare, jag tror jag funnit lite inspiration. Det är nytt år vilket i princip inte betyder någonting, eller allt för den som vill tänka så. 2009 kommer inte innebära någon ny design (kunskapen och orken saknas helt), banbrytande texter eller nyårslöften. 2009 tas som det kommer och jag längtar redan efter att få uppleva det nya året och de förändringar som kommer att ske.

Ska ta en resa till the dark side of the moon. Precis som för apollo så förväntas radioskugga på månens baksida, inget man kan göra något åt. See ya soon, när inspirationen åter är väckt.

Kul jul igår, riktigt trevligt. Fick trevliga julklappar som t.ex några böcker och ett spel. Inte helt frisk dock och det visade sig idag. Mår riktigt kasst och är bra irriterad då jag missade både bandyn och kvällens utgång. Men va är väl en bal på slottet?


Bild från några dagar sen när tobbe kom över. Kul kväll va det. Läggs fler bilder på Facebook senare..

Jul, jul och jul. Alla skriver om den och jag nämner den väl i all hast. Visst är det jul på många vis, men saknar den gamla känslan över att få presenter. Kommer ju inte direkt ha svårt att sova och sen vakna jättetidigt för att springa ner och skaka och klämma på alla klappar och känna avundsjukan eftersom brorsan fick det största paketet under granen. Men vi ska väl alla växa upp, mer eller mindre. Helt vuxen ska jag aldrig bli, men jag får väl acceptera att vissa delar av mig blir vuxen.

Har precis käkat årets första julskinka och det smakade gudomligt! Den grisen dog inte förgäves. I morgon blir det att hälsa på kusinerna och äta god mat, se på Kalle och byta klappar. Helt lagom och mycket mysigt, hoppas på att tomten skaffat mig någon spännande bok, lite tomt nu när jag läst ut de flesta av de jag hade på lager..

Ska också skriva nån rad om att allas våran tobias tog körkort idag! Riktigt kul tycker jag! Han är i skrivande stund på väg ut hit och vi får se vad som händer, fick ett infall till att vi skulle tända eld på käglorna och kasta lite med dem, skulle vara sjukt kul då det är länge sen sedan, om ifall så kan ni väl läsa om skogsbränder i mellansverige i morgon. Men det är nog ingen fara.. Juggle or burn!

Jag är utmattad, helt slutkörd. Läst ut The Game och jag tror jag sträckt någon ögonmuskel eller liknande. Nu behöver jag vila..

Lugna dagar, mycket lugna dagar. Halvsjuk och orkeslös kan sammanfatta min vardag nu i juletid. Inte många knop har gjorts idag, städade i alla fall rummet och rakade mig. Måste få in en rutin på det då det alltid ska behöva gå alldeles för långt innan man rakar bort skägget, ska ju inte behöva se ut som en luffare varje gång. På eftermiddagen blev det att hälsa på kusinerna och ta en fika. Börjar få dåligt samvete nu när jag inte gjort min engelska uppgift ännu, men jag vet inte, känner mig sjukt blokerad i huvudet. All fantasi är liksom som bortblåst, vilket kanske märks här också... Får ta och tvinga mig att skriva den i morgon.

Dessutom har jag en blåsa på tungan och det går mig på nerverna. Funderar på att tugga av den på några strategiskt valda punkter. I nuläget väger jag fördelar mot nackdelar..